Västersjöprojektet 

Välkommen till Västersjöprojektets hemsida. Här hittar du förutom information om projektet, också lite allmän information om landhöjningens påverkan på Seglinge. Gilla gärna vår facebooksida så hålls du uppdaterad om hur projektet fortskrider.

 

leaderlogo
EHFF flag2

 

Västersjöprojektet är ett fiskeleaderprojekt som delfinansieras med stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden.

Innehåll:

Historia och bakgrund

Projektets syfte

Vad har gjorts hittills

 

Seglinge för 900 år sedan

Seglinge för 900 år sedan. Klickar du på bilden så får du också se hur Seglinge såg ut för 1900 och 500 år sedan.

Historia och bakgrund

För 900 år sedan såg Seglinge ut ungefär så här. Öjen, Söderöjen, Österöjen, Norröjen och Kalvö var ännu riktiga öar, åtskilda av smala sund. De skyddade fjärdarna och vikarna utgjorde goda fiskevatten vilket betydde mycket för de människor som vid den här tiden började bosätta sig på Seglinge.

Det var antagligen tack vare dessa fiskevatten som ön upplevde ett relativt välstånd under 1500-talet. Skatteregister visar att gårdarna på Seglinge betalade mer än det åländska genomsnittet och också mer än gårdarna på Kumlinge och Enklinge. Det är till och med möjligt att Ålands näst förmögnaste gård låg på Seglinge. Kanske var det fiskhandeln med bland annat Stockholm och Åbo som drygade ut kassorna.

Landhöjningen gjorde dock att fiskevattnen började grundas upp och avsnöras från havet. Här nedan ses en del av den skattläggningskarta som uppritades 1773.

Seglinge 1773

Seglinge 1773 (klicka på bilden för att komma till en större version).

Mycket av den åkermark som idag finns på norra Seglinge täcktes då av en samling insjöar som kallades Norrsunden. Dessa torkade sakta ut tills man vid mitten av 1900-talet drog igång ett stort torrläggningsprojekt för att få mera åkermark.

Västersjö var en lång havsvik med ett smalt inlopp, Syndolsund. Sundet grundades så småningom upp men ännu rinner en 400 m lång rännil från Västersjö ut i havet.

Kommentar om fisket på Seglinge 1773

Beskrivning av Seglinge 1773. Klicka på bilden så kommer du till en större version där du kan försöka läsa vad det står.

I en kommentar till kartan från 1773 ges lite information om fisket på Seglinge. I det andra stycket med tät, liten stil står:

”Fielfiske har härstädes i äldre tider vanckast ansenligt; men nu på några år tilbakars har det så aftagit, så at litet och stundom als intet deraf kan aflåtas, hvileket til en stor del skal härröra af vattnets minskning, så att där de bästa varp fordom varit, är nu mehra som godt som torrt.”

På den tiden trodde man att strandförskjutningen berodde på att vattnet minskade, inte på att landet höjde sig. Resultatet var ändå det samma, de goda fiskevattnen höll på att försvinna.

I Västersjö har det ändå vandrat upp mycket fisk ända till slutet av 1900-talet. Lite äldre Seglingebor minns fisket av id med ryssja som bedrevs regelbundet fram till mitten av 1900-talet. När djurhållningen avtog och till slut upphörde på 1970-talet så började vassen breda ut sig. Före det fanns det bara vass på några mindre områden i den 8 hektar stora sjön (storleken varierade mellan ca 6 ha och 10 ha, beroende på om det var låg- eller högvatten). Idag består den öppna vattenspegeln av ett knappt 0,5 hektar stort område i norra delen av Västersjö. På 1980-talet grävdes en 300 m lång kanal till detta område för att säkerställa fiskvandringen.

Projektets syfte

Syftet med projektet är att restaurera delar av Västersjö och göra det möjligt för fisk att vandra in i sjön för att leka. Den lekande fisken och de kläckta ynglen ska sedan kunna vandra ut från lekområdena till havsviken Västanpå. För att åstadkomma detta planeras följande åtgärder:

Västersjöplan

Planskissen som Mikael har ritat upp.

1. Rensning av det vattendrag som förbinder Västersjö och Västanpå (den så kallade Ränneli) samt den kanal som tidigare grävts från södra ändan av Västersjö till det öppna vattenområdet i norra delen.

2. Bortgrävning och schaktning av vassbädd för att utöka området där fisk kan leka, i första hand öster om det öppna vattenområdet som ännu finns.

3. Byggande av fördämningsvall och regleringsanordning som gör det möjligt att höja vattennivån under vår och försommar för att säkerställa tillräcklig vattennivå under och efter leken.

4. Röjning av vass, i första hand i anslutning till det område som schaktats och grävts bort.

5. Dikning och viss höjning av den väg som löper vid strandängen sydost om Västersjö.

6. Om markägaren ger klartecken, viss röjning av de så kallade Grisörarna vid den nordöstra stranden av Västersjö för att skapa en utkiksplats mot fiskvåtmarken/lekområdet.

Vad har gjorts hittills

Under början av sommaren 2016 besöktes platsen av fiskevårdare och lantmätare. Fiskevårdaren tyckte platsen skulle lämpa sig bra för en fiskevåtmark och lantmätaren avägde området och mätte upp höjdnivåer runt Västersjö och på några platser längre norrut. Projektet presenterades sedan på fiskmiddagen som brukar ordnas på Aspliden senare under sommaren och intresset var stort.

På hösten besöktes platsen av våtmarksexperten Peter Feuerbach som gav råd om tekniska lösningar för borttagning av vass och hur man bäst håller den borta. I oktober samlades planeringsgruppen för första gången och man beslutade bland annat att projektet skulle inledas våren 2017. På älghippan i november gjordes ytterligaren en kort presentation av projektet.

Under vintern har Leader och andra föreningar kontaktats för rådgivning vilket har resulterat i att det ordnades studiebesök och expertrådgivning under våren.

Efter sommaren

Det röjda området är till vänster i bilden. En stor bit röjdes ännu efter att den här bilden är tagen.

Under sommaren 2017 ordnades fyra talkotillfällen där vi röjde vass i den nordöstra änden av Västersjö. Sammanlagt deltog över 50 personer. Resultatet är ett slaget område på ungefär en halv hektar och att man nu skymtar den öppna vattenspegeln ifrån vägen.